| RAS STANDARD DVÄRGRASER |
|
|
|
|
|
|
HERMELIN
Kroppen är kort och valsformad med paralella sidolinjer. Bröstet är brett och fast. Ryggen är fast och muskulös. Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag konvex båge. Därifrån till en jämn båge som slutar vid svansroten. Både hos hanar och honor skall huvudet vara kägelformat, sett både från sidorna och framifrån. Härtill bidrar den böjda (konvexa) nosryggen, det korta nospartiet och den breda pannan. Benen är kraftiga, korta, brett åtskilda varvid kaninen får en låg kroppsställning. Bakbenen är kraftiga raka och bäres paralellt med kroppen.
|
|
|
HERMELIN FUCHS
Hermelin fuchs är en variant av hermelin med
lång päls. Pälsen som består av underull och täckhår har en ideallängd på 5-6
cm. Kortare än 4 cm och längre än 7 cm innebär diskvalificering på
utställning. Stora krav ställs också på struktur och täthet.
Hermelin fuchs är godkänd i alla färgvarianter som är upptagna i standarden. Den är godkänd i alla teckningar utom white-, tan-, scheckteckningar, holländarteckning och dalmatinerteckning. Den är godkänd som manteltecknad i alla färger utom sallander, siames, tan och white. Idealvikten ligger mellan 0,8 kg - 1,3 kg. Vikt över eller under dessa vikter medför poängavdrag. En hermelin som väger under 0,8 kg eller över 1,4 kg blir diskvalificerad. |
|
|
Poängskala för Hermelin:
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
DVÄRGVÄDUR Dvärgväduren kommer från Holland. Upphovsmsmannen Adrian de Cock fick den upptagen i Holländsk standard 1964. I nordisk standard upptogs den 1972. De senaste åren har dvärgväduren legat i toppen på ”tio-i-topp-listan” med över 5000 utställda djur per år.
|
|
|
|
ÖRONEN
RASSTANDARD
DVÄRGVÄDURS FUCHS Dvärgvädurs fuchs (som uttalas fux). Dvärgvädur fuchs härstammar från England, där den heter "Cashmere Lop" och är en egen ras. I Sverige introducerades den av Anna-Karin Lundberg Sthlm som blev god vän med Margret Dillon i England, så sent som på LU 1988, visades de första exemplaren och de var svarta. Så nu har pälsvarianten fuchs på dvärgväduren funnits i Sverige exakt 20 år. Borde ju firas!! När rasen skulle godkännas i Nordisk standard diskuterades det om man skulle
behålla den som en egen ras eller inte, eftersom den i storlek låg
mittemellan Lilla tysk vädur och Dvärgvädur. Till slut valde man istället
att låta fuchsen bli en pälsvariant av dvärgvädur, då det skulle bli för
mycket med ännu en viktklass på vädur, och den troligtvis skulle komma att
blandas med dvärgväduren i alla fall. (Vilket mycket riktigt snart skedde).
DVÄRGVÄDUR FUCHS PÅ UTSTÄLLNING Dvärgvädur
fuchs bedöms enligt standarden på samma sätt som övriga dvärgvädurar på
utställning, men efter en egen poängskala. Skrivet av Malin Bodin "Ej standard text" |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
LEJONHUVAD KANIN Lejonhuvad kanin vars tyska namn är Löwen som kaninen också kallades först när den kom till Sverige 1996 från Tyskland Dusseldorf, och som togs in av L. Nilsson Hva, och den lejonhuvade kaninen spred sig som en löpeld, och alla ville ha den Nya rasen från söder till norr och grannländerna likaså. Rasen har sitt ursprung i Belgien. 2003 oktober så blev rasen äntligen godkänd att ställa ut. Lionhead är det engelska namnet. Så kaninen har nu vart i Sverige över 10 år |
|
|
Öron: Öronen är jämt behårade, bäres styvt upprättstående och skall ha
avrundad överkant. Öronlängden skall harmonisera med kroppsstorleken. Idealet är
6 - 7 cm. Huvud: Huvudets storlek skall hos såväl hannar som hos honor harmonisera med kroppsstorleken. Hanens huvud är kraftigt med bred panna och nos. Käkarna fylligare och nos profilen lätt böjd. Honans huvud är smalare än hannens. Hals: Kort, huvudet sitter tätt an på kroppen. Hakpåse: Hannar får inte ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. (Detta är ett smalt hudveck.) Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning utav hakpåse skall djuret sitta i upprätt ställning. KROPPSFORM Bröst: Brett och fast. Rygg: Bred med god muskelansamling. Rygglinje: Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag båge (konvex). Därifrån i en jämn båge som slutar vid svansroten. ben: Kraftiga och raka som åt skilda bär upp kroppen fritt från underlaget. Skulderbladen sitter tätt intill kroppen. Kaninen skall stå på tassarna. Bak bena kraftiga och skall bäras paraellt med kroppen. Svans: Skall vara välutvecklad, rikt behårad och bäras an mot bakkroppen. PÄLS Lejonman: Ryggen, magen, nosen, Öronen, sidorna, låren, bakpartiet och svansen är normalhåriga. Kinderna, pannan, nacken och bröstet är långhårig. Hos ungdjuren fortsätter långhårigheten från bröstet ner utmed nedre delen av sidorna och runt bakpartiet. Hår längd inom de långhåriga partierna bör vara mellan 5 - 8 cm. Så kallad kjol är ej tillåtet! FÄRG Rasen är godkänd i samtliga färger beskrivna i nordisk kaninstandard. TECKNINGAR: Rasen är godkänd i samtliga teckningar beskrivna i nordisk kaninstandard. Texten är hämtad ur Nordiska kaninstandard för Lejonhuvad kanin |
|
|
|
|
DVÄRGHARE
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Lejonhuvad Dvärgvädur Danmark: Løvehoved Dværg Vædder Norge: Løvehode Dverg Vedder Finland Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 32 Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng. Ålder i månader Idealvikt i kg 4 intill 5 månader 1,10 – 1,40 kg 5 intill 7 månader 1,40 – 1,70 kg max vikt 2,20 kg Vuxen - 1,00 kg 0 poäng 1,10 – 1,40 kg 4 poäng 1,41 – 1,90 kg 5 poäng 1,91 – 2,00
kg 4 poäng 2,21 och högre 0 poäng Poängskala Vikt 5 Rasprägel och presentation 20
Kroppsform 20
Man 20 Färg och teckning 10 Kondition och vård 5 Summa poäng 100
Rasprägel och presentation Allmänna bestämmelser sidan 33
Öron Högst upp på huvudet sitter två kraftiga öronknutor, vilka är beklädda med långa hår. Från öronknutorna hänger, sett från sidan öronen rakt ned vid var sida med ljudöppningen inåt. Sett framifrån, hänger öronen i en svag inåtvänd (konvex) båge. Öronen är rörformade vid roten, de breder ut sig i en väl avrundad skedform. Öronen är kraftiga och väl behårade. Längden mått från spets till spets skall vara minst 22 cm och längst 30 cm. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken. Huvud Hanens huvud är mycket kort och kraftigt med böjd (konvex) nosrygg, bred panna och fylliga kinder. Honans huvud är något längre och smalare men även hår gäller det att ju kortare, bredare och mer avrundat huvudet är desto bättre är huvudformen. Hals Kort och mycket kraftig. Intrycket skall vara att huvudet sitter direkt på kroppen. Hakpåse Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck. Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning. Vanliga fel som medför poängavdrag Mindre avvikelser från rasprägeln, idealtypen. Smalt huvud och panna hos hanar och honor, spetsig nos och ojämn nosprofil. Huvud och öron som ej harmonierar i storlek med kroppsstorleken. Små öronknutor. Tunna öron, dålig avrundning, felaktig öronställning. Antydan till hakpåse hos honor. Dålig presentation. Diskvalificerande fel Stora avvikelser från rasprägeln. Periodvis upprättstående öron, ett eller båda. Kortare öron än 22 cm och längre än 30 cm. Kraftiga hudveck på bröstet eller benen. Hakpåse hos honor. Hakpåse eller antydan därtill hos hanar. Kroppsform Allmänna bestämmelser sidan 38 En typisk Dvärgvädur har en kompakt kroppsform. Den skall vara präglad av tung och bred massiv kraftfullhet. Av alla raser har väduren den kortaste kroppen i förhållande till vikten. Den korta kroppen skall ha stor bredd såväl fram som bak. Bröst Mycket brett och fast. Rygg Mycket bred och kraftig med god muskelansättning. Rygglinje Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag båge (konvex). Därifrån i en jämn båge (kvartscirkel) som slutar vid svansroten. Ben Frambenen är mycket kraftiga, korta och raka samt åtskilda varvid kaninen får en låg kroppsställning, bär upp kroppen fritt från underlaget. Skulderbladen sitter tätt intill kroppen. Kaninen skall stå på tassen. Bakbenen mycket kraftiga och skall bäras parallellt med kroppen. Lår Kraftiga, muskulösa utan framträdande ben och med insidorna tätt intill kroppen. Svans Skall vara välutvecklad, rikt behårad och bäras an mot bakkroppen. Vanliga fel som medför poängavdrag Mindre avvikelser från idealstorleken. En vek och finare kroppsbyggnad hos hanar. Långsträckt kropp. Smalt bröst. Svag ryggmuskulatur, ojämn rygglinje. Framträdande skulderblad, svaga och tunna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej parallella med kroppen, högt markerat kors. Svankrygg. Plant, eller brant sluttande kors. Utskjutande lår. Diskvalificerande fel Total avvikelse från de förskrivna proportionerna. Spetsig rygg, starkt genomtramp/bjöntramp på frambenen. O- eller X-ben. Svansen skev i svansroten, bruten eller krokig, Mycket kort, svagt utvecklad svans. Päls Allmänna bestämmelser sidan 46 Lejonman Ryggen, magen, nosen, öronen, sidorna, låren, bakpartiet och svansen är normalhårig. Kinderna, pannan, nacken och brösten är långhårigt. Hos ungdjur fortsätter långhårigheten från bröstet ner utmed nedre delen av sidorna och runt bakpartiet. Hårlängden inom ovan nämnda delar bör vara mellan 5 – 8 cm. Vanliga fel som medför poängavdrag Vuxna djur med långhår inom de partier där de skall vara normalhårade. Avbrott med kort hår i de långhåriga partierna. Om pälsen i den långhåriga partierna till största delen är kortare än 5 cm. Diskvalificerande fel Lejonmanen saknas. Om kaninen har övervägande långhår över hela kroppen. Örontofsar. Samtliga långhårsområden har en hårlängd mindre än 4 cm. Färg Allmänna bestämmelser sidan 46 Rasen är godkänd i envar i denna standard beskriven pälsfärg. Dessutom vit rödögd (albino) och vit blåögd. Ögonfärg: enligt respektive pälsfärg. Klofärg: enligt respektive pälsfärg. Teckningar Allmänna bestämmelser sidan 72 Rasen är godkänd i samtliga i standarden godkända teckningar. Kondition, vård och sundhet Allmänna bestämmelser sidan 44 |
|
|
Dvärgscheck Danska: Dværgscheck Norska: Dvergschecke Finland ? Rasen härstammar från Tyskland och blev godkänd som ras 2002. Dvärgscheck är den minsta formen av scheckkaniner. Kaniner med färgad teckning är kända sedan 1600-talet. Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 32 Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng. Ålder i månader Idealvikt i kg 4 intill 5 mån. 1,0 5 intill 6 mån. 1,2 6 intill 7 mån 1,4 max vikt 2,0 Vuxen - 0,90 kg 0 poäng 0,91 - 1,00 kg 3 poäng 1,01 - 1,20 kg 4 poäng 1,21 - 1,80 kg 5 poäng 1,81 - 2,00 kg 4 poäng 2,01 och högre 0 poäng Poängskala Vikt 5 Rasprägel och presentation 10 Kroppsform 20 Pälsens täthet 10 Pälsens kvalitet 10 Huvudets teckning och färg 20 Kroppens teckning och färg 20 Kondition och vård 5 Summa poäng 100
Rasprägel och presentation Allmänna bestämmelser sidan 33 Öron Öronen är jämnt behårade, bäres styvt upprättstående och skall ha avrundad överkant. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken. Öronlängden skall vara mellan 5,5 – 8 cm, ideallängden är 6,5 cm. Huvud Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken. Näspartiet skall vara kort. Hals Kort och mycket kraftigt. Hakpåse Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck. Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning. Vanliga fel som medför poängavdrag Mindre avvikelser från idealtypen. Smalt eller långsträckt huvud, något lång nosrygg, smalt nosparti. Huvud och öron som inte harmonierar i storlek med kroppsstorleken. Öronen bågställda, så de endast är sammanställda vid spetsarna. Öronen korsar varandra. Lätt hopfällda öron. Tunna öron. Svagt behårade öron. Antydan till hakpåse. Dålig presentation Diskvalificerande fel Öronlängd över 8 cm. Stor avvikelse från rasprägel. Svaga svävande öron. Hakpåse. Kraftigt hudveck på bröstet. Kroppsform Allmänna bestämmelser sidan 38 Bröst Förhållandevis brett och fast. Rygg Bred med god muskelansättning. Rygglinje Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag konvex båge. Därifrån i en jämn båge (kvartscirkel) som slutar vid svansroten. Ben Frambenen är kraftiga, korta, brett åtskilda (som bär upp kroppen fritt från underlaget). Bakbenen är kraftiga raka och bäres parallellt med kroppen. Lår Kraftiga, muskulösa utan framträdande ben och med insidorna tätt intill kroppen. Svans Svansen är normalt utvecklad, väl behårad bäres an mot bakkroppen. Vanliga fel som medför poängavdrag Mindre avvikelser från idealstorleken. En svag och klen kroppsbyggnad hos hanar. Smalt bröst. Långsträckt kropp. Rygglinje som avviker från idealet. Framträdande skulderblad, låna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej parallella med kroppen. Utåtvinklade bakben. Något sned svans. Diskvalificerande fel Total avvikelse från de föreskrivna proportionerna. Spetsig rygg, starkt genomtramp/björntramp på frambenen. O- eller X-ben. Svansen är skev i svansroten, bruten eller krokig. Mycket kort, svagt utvecklad svans. Päls Allmänna bestämmelser sidan 46 Färg Allmänna bestämmelser sidan 52 Teckningen är godkänd i färgerna svart, blå, havana, madagaskar, isabella, tvåfärgad svart/rödgul och tvåfägad blå/rödgul Grundfärgen är vit på alla varianter. Ögonfärg: enligt respektive teckningsfärg Klofärg: färglös Teckning Allmänna bestämmelser sidan 72 Huvudets teckning Teckningen består av fjärilen, ögonringarna, kindfläckarna och öronfärgen. Fjärilen har vingar som skall täcka överläppen till mungipan. Från vinarnas samlingspunkt skall det inte för långa, avrundade hornet, sitta mitt på nosryggen. Ögonringen som omsluter ögat utan avbrott skall vara regelbundet oval. Kindfläcken sitter väl åtskild nedanför och något bakom ögonringen. Öronen är färgade i hela sin längd och färgen skall avgränsas så skarpt som möjligt vid öronroten. Kroppens teckning Teckningen består av ålstreck och sidofläckar. Ålstrecket börjar vid öronroten och fortsätter över ryggen till svansspetsen utan avbrott. Ålsrecket skall vara så jämnt som möjligt med samma bredd från skulderbladen till svansroten. sidofläckarna sitter på sidan och på låren. De skall vara symmetriskt fördelade på båda sidorna. De enskilda fläckarna skall vara fria från varandra och tre till sju till antalet per sida. Enskilda fläckar på buken svansens undersida och benens insida är inte fel. Vanliga fel som medför poängavdrag Utbrett, taggigt, ojämnt ålstreck. Små mörka fläckar på pannan. Något taggig fjäril. Pigmentfri köttfärgad läpp. Brott på ålstrecket framför skulderbladen eller på svansen. Sammanväxta fläckar i sidoteckningen. Vitt i öronens färg vid öronen. Färre än tre eller fler än sju sidofläckar på en sida. En till två fristående kedjefläckar. Flera eller större fläckar på buken, svansens undersida eller på benens insida. Diskvalificerande fel Avbrutet ålstreck mellan skulderbladen och svansroten. Avsaknad av kindfläck. Kindfläck sammanvuxen med ögonring eller med öronroten. Fjärilen sammanvuxen på underkäken. Av bruten ögonring. sidofläckar sammanvuxna med ålstrecket. Tre eller flera fristående kedjefläckar. Vita fläckar i teckningen. Avsaknad av fläckar på sidorna. Kondition, vård och sundhet Allmänna bestämmelser sidan 44
|
|
|
|
|
|